När man talar om glutenintolerans och celiaki tenderar man ofta att blanda ihop de två begreppen och se dem som synonyma, men skillnaden är väsentlig och viktig att klargöra, även för en korrekt diagnos. Celiaki är nämligen en verklig autoimmun sjukdom som kräver att den som drabbas följer en strikt glutenfri kost hela livet. Den har en italiensk referensförening, Aic, och det nationella hälsosystemet (SSN) erkänner den som ett kroniskt tillstånd som ger rätt till särskilda undantag och förmåner. Glutenintolerans innebär däremot en känslighet för detta proteinkomplex utan en definierad autoimmun reaktion och medför inte permanenta skador på tarmen. Glutenintolerans kan därför vara ett tillfälligt besvär med symtom som liknar celiaki men som är mildare och av annan karaktär.
Även diagnosen för de två tillstånden är olika: celiaki kan identifieras exakt genom vetenskapliga tester såsom blodanalys för specifika antikroppar och biopsi av tarmvävnad. När det gäller glutenintolerans finns däremot inga specifika och strikta tester för att identifiera den, utan diagnosen bygger ofta på att andra tillstånd utesluts och på responsen efter ett glutenfritt kostförsök.
Sammanfattat i huvudpunkter:
I Italien uppskattas cirka 1% av befolkningen lida av celiaki, vilket motsvarar cirka 600 000 personer. Fram till 2022 var dock de officiella diagnoserna 251 939, vilket visar att en betydande andel fall fortfarande är odiagnostiserade. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor, som utgör cirka 70% av de diagnostiserade fallen.
Många kända personer från nöjesvärlden och idrotten är också drabbade. Till exempel har den italienska skådespelerskan Laura Torrisi offentligt berättat om sin erfarenhet av celiaki och delat de utmaningar och strategier hon använt för att hantera sin kost. Inom idrotten har den tidigare pelaren i det italienska rugbylandslaget, Martin Castrogiovanni, berättat om sitt liv med sjukdomen och betonat hur en lämplig kost har gjort det möjligt för honom att behålla hög idrottslig prestationsförmåga.
När det gäller icke-celiakisk glutensensitivitet (NCGS) varierar uppskattningarna av förekomsten kraftigt på grund av bristen på standardiserade diagnostiska kriterier. Vissa studier antyder att den kan påverka upp till 12% av den italienska befolkningen, men dessa uppgifter behöver ytterligare bekräftelse.
En glutenfri kost måste utesluta spannmål som innehåller gluten, såsom vete, korn, råg och derivat (mjöl, bröd, pasta, kakor m.m.), men kan inkludera många naturligt glutenfria livsmedel såsom ris, majs, quinoa, bovete, amarant, hirs, teff, sorghum, certifierad glutenfri havre. Proteinkällor som kött, fisk, ägg och baljväxter är naturligt glutenfria, liksom mejeriprodukter, om de inte innehåller riskabla tillsatser. Frukt och grönsaker kan ätas fritt, helst färska och obearbetade. Även hälsosamma fetter, såsom extra jungfruolivolja, smör, nötter och frön, är ett utmärkt val. När det gäller drycker finns inga särskilda restriktioner: vatten, te, kaffe och naturliga juicer går bra, medan växtbaserade drycker bör kontrolleras så att de inte innehåller tillsatser från spannmål med gluten. Nej till traditionell öl (innehåller kornmalt), såser tjockade med förbjudna mjöler, vissa charkprodukter och icke-certifierade industriprodukter.
Det finns dock viktiga skillnader mellan den som följer denna diet på grund av celiaki och den som gör det på grund av intolerans. Celiaker måste vara mycket striktare: även små spår av gluten kan orsaka skador på tarmen, så det är avgörande att välja certifierade produkter och vara uppmärksam på korskontaminering, både i förpackade livsmedel och vid matlagning. Det innebär till exempel att man inte ska använda redskap som kommit i kontakt med gluten och att man noggrant ska kontrollera märkningen på industriprodukter. Den som har glutenkänslighet kan däremot ha större flexibilitet. Eftersom det inte finns någon autoimmun reaktion ska kosten anpassas efter den egna toleransen: vissa måste utesluta gluten helt, medan andra klarar små mängder utan särskilda problem. Även frågan om kontaminering är mindre strikt än vid celiaki, även om den fortfarande rekommenderas att undvikas för att minska symptomen.
Kostrestriktioner är, särskilt jämfört med för några decennier sedan, inte längre ett oöverstigligt hinder, inte minst eftersom glutenfria produkter blir allt mer tillgängliga i stormarknader och specialbutiker, medan de förr i praktiken bara fanns på apotek (och inte direkt var fantastiska smakmässigt). I dag, utöver ett nätverk av särskilda försäljningsställen, finns det många massmarknadsvarumärken som erbjuder ett brett sortiment av livsmedel, från spannmål till sötsaker, lämpade för denna typ av kost. För den som äter glutenfritt kan hemmakök också bli en positiv och kreativ upplevelse. Med alternativa ingredienser och särskilda produkter, såsom mjöl av ris, majs eller bovete, är det möjligt att laga smakrika och varierade rätter och samtidigt hålla en balanserad och hälsosam kost. Vill du prova några glutenfria recept som är bra för både smaklökarna och figuren? Titta på våra experters recept här nedan!😊
Vi hittade inga recept som matchar dina sökkriterier. Försök att ändra filtren.
